Insatsområder

Home
Resultat
Insatsområder

Kvalitetsutveckling inom de fem insatsområdena

I april 2013 kommer det att finnas en redogörelse från de deltagande sjuksköterskorna rörande de fem insatsområdena. Här redogör sjuksköterskorna för den process som de har genomgått beträffande sin kompetensutveckling. Dessutom beskrivs hur evidensbaserad kunskap implementeras i aktuell kvalitetsutveckling när det gäller vården av patientemed höftfraktur och höftartros.

Här finner du

  • Information om de fem insatsområdena
  • Presentationer av arbetsgruppernas process- och arbetsdokument
  • Patientinformationsmaterial

 

De fem insatsområdena

1. Urinvägsinfektion och urinretention.

Risk för vårdrelaterad urinvägsinfektion VUVI har patienter som inte kan tömma urinblåsan fullständigt och/eller behandlas med urinkateter. VUVI orsakas till 80 procent av behandling med urinkateter.1 Risken ökar om patienter med inkontinens eller urinretention inte utreds och behandlas korrekt. Vid tidskrävande operationer med narkos och ryggbedövning och vid postoperativ vård kan urinretention förebyggas med KAD med kort behandlingstid (mindre än 24 timmar). Därefter görs efterföljande kontroller med ultraljudsundersökning (t.ex. Bladder-scan) tills det inte finns någon risk för urinretention.

Under loppet av projektperioden har arbetsgruppen, som består av svenska och danska sjuksköterskor, arbetat med problematiken på flera workshops där material har utarbetats och framlagts till diskussion.

(Svenska PP bilder får göras och läggas ut senare).

 2. Konfusion

Många äldre patienter som genomgått kirurgiska ingrepp drabbas av akut förvirring, särskilt efter en höftfraktur. Förvirringen ökar i sin tur risken för andra komplikationer, ökade vårdtider och dödsfall efter frakturen.

Under loppet av projektperioden har arbetsgruppen, som består av svenska och danska sjuksköterskor, arbetat med problematiken på flera workshops där material har utarbetats och framlagts för diskussion.

 3. Näring

En förutsättning för god hälsa, att undvika sjukdom och för att återvinna hälsa är ett gott nutritionstillstånd. Vid malnutrition råder ett tillstånd då kroppens intag av energi och näring understiger kroppens faktiska behov och det finns då en ökad risk för sjuklighet.

Enligt Socialstyrelsen som sammanställt olika studier lider 50 % av de patienter som ådrar sig en höftfraktur av malnutrition.

 4. Trycksår

Under loppet av projektperioden har arbetsgruppen, som består av svenska och danska sjuksköterskor, arbetat med problematiken. Trycksår är en lokal skada i hud och/eller underliggande vävnad, vanligtvis över benutskott, och är ett resultat av tryck, eller tryck i kombination med skjuv. Det finns ett antal bidragande faktorer som kan leda till trycksår.Trycksår påverkar patienten både fysiskt, mentalt, emotionellt och socialt. Studier i Sverige och i andra europeiska länder visar att 17–27 procent av patienterna på sjukhus har trycksår. Motsvarande siffror för sjukhem och äldreboende är 8,3-24,2 procent i Europa och i Sverige.

  5. Rehabilitering/uppfölgning

Forskning har visat att det kan göra stor skillnad för patienten att bli kontaktad efter utskrivningen. Liksom på de övriga insatsområdena är det skillnad på procedurerna i de två regionerna. Under loppet av projektperioden har arbetsgruppen, som består av svenska och danska sjuksköterskor, arbetat med olika metoder för att kunna ta fram bästa möjliga uppföljning för patienten. Patienterna med höftfraktur har under många år blivit uppföljda efter 4 månader enligt det nationella kvalitetsregistret Rikshöft. Patienter som opereras med höftprotes på grund av artros har tidigare blivit uppringda efter 14 dagar men samtalet följde inte ett strukturerat formulär men genom projektet har detta nu införts.

Copyright 2013 Prohip